På den gamla goda tiden (läs: 80-talet) så släpptes det ibland skivor i lite annorlunda utförande. Skivbolagen hade upptäckt att samlare gärna köpte samma låtar om och om igen om de gav ut skivorna med några förändringar. Exempelvis WASP, som jag själv samlade på och hade en riktigt stor samling med på den tiden, gav ut sin första maxi "Animal (F**k like a beast)" i inte mindre än nio olika färger på vinylen. Allt skivbolaget behövde göra var att byta färg hos vinyltryckeriet och sen köra samma pressningsmatriser ett varv till.
Speciellt roligt var det när det kom skivor i guld- eller silver-vinyl. Dessa såg nästan ut som riktiga guldskivor och jag känner en del som till och med ramade in exempelvis Ozzy Osbournes "So tired"-guldmaxi eller Europes "Out of this wolrd"-silver-LP. De såg verkligen "äkta" ut!
Och här kommer vi till ämnet för dagens inlägg; vad hände egentligen med dessa färger? Köper man en skiva i guldvinyl idag, så är den brun. Silvervinyl är grå. Varken mer eller mindre. Jag är ingen expert på hur man pressar vinyl, men om man på 80-talet kunde göra "riktiga" guld- och silvervinyler, så borde det ju inte vara helt omöjligt idag heller tycker man.
Samma sak med skivor som ska vara i klar vinyl. De är oftast "vit-klara" (i brist på bättre uttryck) och ser oftast lite dassiga ut. Visst, vinylen är tjockare och ljudkvalitén är bättre, men det stör mig ändå! En skiva som ges ut i klar vinyl ska man kunna se igenom utan problem och däremd basta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar