Dagens Halle!

Spiders i Växjö 5 jan. 2012

Efter lite velande och överläggningar med mig själv så satte jag mig sent omsider i bilen för de ca 16 milen till Växjö. Det fanns flera faktorer som gjorde att jag tvekade:
1. Jag har bara sommardäck på bilen.
2. Biljett kunde inte köpas på förhand, och risken för "utsålt" fanns, speciellt på ett litet ställe som detta.
3. Jag hade jobbat på dagen och var ganska trött. Sängen såg lockande ut.

Men Spiders var ännu mer lockande än sängen, så några minuter innan nio på kvällen så körde jag iväg. Framme två timmar senare ungefär, och efter lite köande i kylan och en hundring i entréavgift så var jag inne och hann se det mesta av Vidunders spelning också, och dom var helt ok. Dom sålde sin singel för 50 kr på konserten, och det var lite typiskt eftersom jag redan köpt den för 70 kr + frakt från skivbolaget...

Jaja, livet är ju fullt av motgångar, så det var bara att slå ur hågen och invänta Spiders som sakteliga började bära upp sina saker på den extremt lilla scenen. Jag tyckte att scenen i "Festsaal Kreuzberg" i Berlin, där jag såg Ghost i november, hade en liten scen. Denna var dock mycket mindre, och dessutom bara inhyst i ett hörn i en avlång och en för konserter illa anpassad lokal.

Innan konserten så gick sångerskan omkring ute bland publiken, och jag förvånades över hur kort hon var. Rösten är dock stor och när gruppen inleder med "Gracious man", vilket är min favoritlåt med bandet, så tackade jag mig själv för att jag körde hit, och inte valde att gå och lägga mig.

Tyvärr hade jag varken kamera eller anteckningsblock med mig så jag har varken bilder eller låtlista att erbjuda. Dom avslutade dock med Alice Cooper-klassikern "Under my wheels", som ju även är B-sida på deras senaste singel "Fraction". Efter det var det tack och hej, och även om sångerskan tittade fram efter sista låten och publiken började jubla och tro på fler låtar så blev det tyvärr ingen fortsättning. Jag stod en bit bak men kunde ändå läsa hennes läppar när hon sa att "vi har inte mer nu".

Konserten får ett riktigt högt betyg. Spiders är en samspelt grupp och samtliga medlemmar öser på rejält. Jag såg gruppen när dom var förband åt Graveyard på Mejeriet i Lund för någon månad sen och blev däckad redan då, men detta var strået vassare!

Spelningen i Växjö skulle följas av spelningar i Örebro (den sjätte) och Mariehamn (den sjunde), men har fått ställas in på grund av sjukdom. Tråkigt för de som hade sett fram emot att se bandet, men sånt finns ju inget att göra något åt.

Spiders är ett riktigt, RIKTIGT spännande band och jag hoppas verkligen att dom släpper en fullängdare snart. Singlar och tiotummare i all ära - det är en hel CD (och LP) vi vill ha nu! Ser fram emot Muskelrock redan, och kommer troligen att sälja min Black Sabbath-biljett för att åka till Blädinge istället. Vem hade kunnat tro det?

Två nya singlar!

Två nya svenska band har nyligen släppt sina debutskivor. I båda fallen rör det sig om vinylsinglar, och i båda fallen är det 70-talshårdrock, eller tung blues, som är ledstjärnan. Riffstarkt, lågbudget - underbart!
Vidunders singel finns att köpa via Crusher Records för 70 kr.
Skogen Brinner släppte sin singel i 300 ex som nu är slutsålda.

Dagens Halle!

Övrigt värt att nämna från skivåret 2011.

Screamer – Adrenaline distractions (SE) Nytt band som spelar gammal musik. Men dom gör det bra! 70/80-talsinspirerat.

Alpha Tiger – Man or machine (DE) Dåligt producerad och ingen vidare sång, men spelglädjen, entusiasmen och låtskrivandet är det inget fel på. Ett framtidsband!

Katana – Heads will roll (SE) Jag trodde efter ett fåtal genomlyssningar på denna som årets skiva, eller åtminstone på topp tio, men man tröttnar efter ett tag. Dock en del godingar som håller, som "Heart of Tokyo”"och "Quest for Hades".

Agincourt – Angels of Mons (GB) Lätt enerverande, eller snarare irriterande slätstruken, sång. I övrigt stabil platta. Leta upp "Edge of paradise".

Steel Panther – Balls out (US) Fortsätter i sin lysande föregångares spår. Dock lite mer slätstruket, lite mer uttjatat och aningen sämre den här gången.

Blood Ceremony – Living with the ancients (CA) Andra skivan, och den når nästan upp till debutens höjder. En skum blandning av tunga Sabbath-riff, Jethro Tull-tvärflöjt och kvinnlig sång. Ytterligare en 70-talsdoftande kreation)

BloodBound – Unholy cross (SE) Inga direkta dalar. Inte heller några direkta toppar, mer än möjligen inledande "Moria" och avslutande "Unholy cross" som sticker ut lite extra.

Hell – Human remains (GB) Ett efterlängtat släpp för all som lyssnat på deras demos sedan tidigt 80-tal (!!), dit dock jag inte hör. Skivan är helt klart en "builder" som växer och växer, men ända in på topp tio kommer den inte.

Extra hedersomnämnade måste ges till Spiders (SE), som bara släppt en EP och en singel, och därmed inte kvalificerar sig för att listas. Har endast släppt vinylskivor än så länge. Coolt!

Dagens Halle!

Årets skivor 2011!

Så var 2011 slut och vad kan väl passa bättre att inleda det nya året med än en titt i backspegeln? Sett ur ett skivsläppsperspektiv så var det ett helt ok år. Det släpptes en hel del skivor som var riktigt bra, men den där riktiga fullpoängaren (som Ghosts "Opus eponymous" året innan) fick vi inte. Recensioner för skivorna har publicerats tidigare i år vid respektive skivas släpp, och detta är alltså bara en liten lista över mina personliga favoriter från skivåret 2011, med några korta ord om varje.

1. Powerwolf – Blood of the saints (DE) Kristna varulvar med en egen kyrkorgel kan aldrig vara fel. Medryckande, storslaget och episkt på samma gång – enastående!

 
2. Uncle Acid and the Deadbeats – Blood lust (GB) Årets retroskiva kommer från England. Doftar så mycket 70-tal att James Last himself blir avundsjuk!

3. Portrait – Crimen laesae majestatis divinae (SE) Årets i särklass sämsta titel. Mycket bra sångare, även om jag i ärlighetens namn hade väldigt svårt för hans röst de första genomlyssningarna. Han växer, och rösten passar utmärkt till den förträffliga musiken, som är förstklassig! Årets svenska platta!

Det är oerhört svårt att skilja de tre översta plattorna åt!

4. Hammerfall – Infected (SE) Riktigt stark comeback efter några ganska svaga plattor.

5. Slingblade – The unpredicted death of Molly Black (SE) Överraskande riffstark och medryckande.

6. Wolf – Legions of bastards (SE) Liten kvalitetssänkning jämfört med föregående skivor, men fortfarande bra nog för en sjätteplats. Sveriges i särklass bästa band sett över de senaste 10-11 åren.

7. Rhapsody of fire– From chaos to eternity (IT) Senaste skivan med gamla hjältarna håller hög klass. Nu lämnar maestro Luca Turilli skeppet och bildar det fantasifullt döpta "Luca Turilli´s Rhapsody".

8. Symphony X – Iconoclast (US) Deras bästa sen 1998. Som vanligt extremt välspelat och genomtänkt.

9. In Solitude – The world. The flesh. The devil. (SE) Ytterligare ett svenskt band som låter som om de kom från England och året var 1980. Inte nytt, men mycket bra.Avslutande "On burning paths" är plattans höjdare!

10. Enbound – And she says gold (SE) Nytt hopp inom progressiv metal! En mycket lovande debut.

I morgon kommer en liten genomgång av ytterligare 8-10 skivor som nästan kvalade in på listan.